Bolagsrätt

Såhär i bokslutstider är det viktigt att vara uppmärksam på ifall det egna kapitalet åtminstone når upp till det registrerade aktiekapitalet, eller om det gångna årets resultat har tryckt ned summan under den gränsen. Det är reglerna om tvångslikvidation och personligt ansvar som föreskriver att du måste se till att bolagets tillgångar är tillräckligt stora. Oavsett om ditt bolag har ett registrerat aktiekapital på 500 000 kr, 50 000 kr eller 25 000 kr är reglerna desamma, men om du har ett 25 000-kronorsbolag är marginalen mellan kravuppfyllelse och brist som kräver åtgärd väldigt liten.

Många företag har haft ett tufft år i år och vi får lite extra många frågor om vilka förmåner arbetsgivare kan erbjuda sina anställda istället för högre löner. Ett alternativ jag tänkte prata om idag kan vara att erbjuda ett incitamentsprogram. Det ger den anställde en möjlighet att växa med bolaget och en morot att stanna kvar. För företaget innebär det en möjlighet att behålla och locka till sig ny personal. Incitamentsprogram innebär att den anställde till ett förmånligt pris idag, kan bli ägare i bolaget i framtiden. Det finns två särskilt vanliga incitamentsprogram, teckningsoptioner och personaloptioner.

Det händer att fordringar inte betalas, ibland trots upprepade påminnelser. Om du dessutom misstänker att din kund är på obestånd kan det vara en idé att agera snabbt för att öka dina chanser att få betalt. Genom att lämna in en konkursansökan i rätt tid har du som oprioriterad borgenär större chans att få utdelning vid den eventuella konkursen. Men det finns anledning att vara försiktig – om du lämnar in en ogrundad konkursansökan riskerar du nämligen att ett skadeståndsanspråk riktas mot dig. För att din konkursansökan ska beviljas måste den uppfylla följande tre kriterier.

Majoriteten av Sveriges företag går nu igenom en svår tid som kantats av sjunkande försäljningssiffror, en konstant nedåtgående börs, sviktande betalningar och påtaglig oro för uppsägning av anställda.

Den 28 november 2019 beslutade riksdagen att sänka lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktiebolag till 25 000 kr. Beslutet trädde ikraft den 1 januari 2020 och innebär att den som startar ett aktiebolag efter den 1 januari 2020 endast kommer att behöva ett aktiekapital på 25 000 kr. Det som avgör vilka regler som gäller är stiftelsedatumet. Är bolaget stiftat under 2019 gäller fortfarande det gamla kravet om 50 000 kr. Förändringen av aktiekapitalet utgör ett led i regeringens målsättning att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. Den fortsatta framställningen kommer främst beröra förändringens risker med anledning av ansvarsfrågor som kan uppkomma för en verksamhet.

Det skatterättsliga företrädaransvaret innebär att Skatteverket under vissa förutsättningar kan rikta betalningskrav mot en legal eller faktisk företrädare för en juridisk person när det gäller obetalade skatter och avgifter eller för högt tillgodoräknad ingående moms eller punktskatt. Enligt lagtexten ska företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet medverkat till att skatten eller avgiften inte betalats eller ha lämnat sådana oriktiga uppgifter att ingående moms eller punktskatt tillgodoräknas med ett för högt belopp.

Har ditt företag sålt varor eller utfört arbete åt ett aktiebolag som nu visar sig inte kan betala? Har bolaget kanske till och med försatts i konkurs? En hopplös situation enligt många och möjligheten att få betalt från bolaget kanske i princip är obefintlig. Det finns dock en möjlighet att undersöka om bolagets styrelse personligen är att anse som solidariskt betalningsansvarig för bolagets skulder.

Reglerna kring ämnet konkurs är många och inte alltid så enkla. En vanlig fråga rör reglerna kring återvinning, dvs. när en betalning som har erlagts innan konkursen kan krävas åter. Reglerna syftar till att undvika att ett företag inför en konkurs minskar sina tillgångar genom att prioritera vissa leverantörer. Som alltid är det bättre att förekomma än att förekommas, och att ha viss kännedom om hur detta fungerar kan innebära att man undviker en framtida återbetalningsskyldighet.

Den 1 augusti 2017 trädde en ny lag om registrering av verklig huvudman i kraft. Lagen är ett direkt resultat av EU:s penningtvättsdirektiv som antogs 2015 och innebär att de flesta företag och föreningar har en skyldighet att anmäla vilken eller vilka fysiska personer som är dess verkliga huvudmän. Anmälan ska göras till Bolagsverket och syftet med lagen är bland annat att, genom ökad insyn i fråga om ägande och kontroll av juridiska personer, bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.