Entreprenadrätt

Svensk Byggkontroll är en ny kontrollfunktion för byggbranschen som förhandlats fram genom årets avtalsrörelse på byggavtalets område. Svensk Byggkontroll innebär bland annat att Byggnads ska specialutbilda sina anställda och förtroendevalda för genomförandet av kontroller av företag och underentreprenörer i syfte att identifiera kriminella och oseriösa företag inom byggbranschen. Anställda och förtroendevalda ska kunna utföra nämnda kontroller på facklig tid. Vid kontrollerna ges Byggnads rätt att ta del av information om löneutbetalningar, skatteinbetalningar, pensionsavsättningar och annan dokumentation som gör det möjligt att kontrollera regelefterlevnaden.

Vid ny- och tillbyggnad av bostadshus till privatpersoner gäller särskilda bestämmelser i Konsumenttjänstlagen. I 51 §Konsumenttjänstlagen anges att det som konsumenten påstår har avtalats om arbetets omfattning och priset eller grunderna för hur priset bestäms gäller om inte annat framgår av ett skriftligt avtal eller av omständigheterna i övrigt. Med otydliga avtal kan det som Entreprenör därför vara svårt för att få betalt. Men inte omöjligt.

Avgörandet innebär således att kunder normalt har mycket längre tid på sig att invända mot prisets skälighet än vad som gäller avseende reklamation av till exempel fel, om det är så att parterna avtalat om endast skäligt pris eller inte avtalat om pris överhuvudtaget. Särskilt om kunden är konsument kan denne ha flera år på sig att invända mot skäligheten. Med tanke på att det som entreprenör kan vara väldigt svårt att i efterhand ta fram bevisning avseende prisets skälighet är det viktigt att under arbetets gång och i samband med fakturering noga dokumentera de moment som har utförts och av vem.

Nordbros klient är ett mindre bolag med två delägare som sysslar med montage av olika typer av solskydd (markiser och persienner). I aktuell entreprenad hade bolaget levererat markiser och utfört tillhörande installationer på en privatbostad. Parternas avtal hänvisar till småhusreglerna i konsumenttjänstlagen. Efter att bolaget avlämnat entreprenaden gjorde konsumenten ett antal fel gällande. Bolaget avhjälpte vissa av de påstådda felen och begärde avseende övriga påstådda fel konsumentens anvisningar. Trots flera kontaktförsök, från bolagets sida, underlät konsumenten att medverka till att felen kunde avhjälpas. Några månader senare valde konsumenten att i stället häva avtalet i sin helhet och kräva pengarna tillbaka.

Det finns framför allt två risker med byggmoms. Om en säljare felaktigt tror att förutsättningarna för byggmoms är uppfyllda och därför inte debiterar någon moms kan Skatteverket i efterhandkräva säljaren på momsen. Om säljaren i stället felaktigt debiterar moms när förutsättningarna är uppfyllda riskerar köparen att göra ett felaktigt momsavdrag och kan i efterhand bli återbetalningsskyldig till Skatteverket. I båda situationerna riskerar den som gör fel dessutom ett skattetillägg om 20 % av momsbeloppet.

Svaret blir, som det ofta blir i juridikens värld, att det beror på. Frågan som först behöver besvaras är om ritningen är tillräckligt originell samt har en individuell särprägel och på så vis uppnår verkshöjd. Både litterära och konstnärliga verk kan uppnå verkshöjd. Varför detta är viktigt, när det kommer till arkitektsritningar, besvaras i det följande.

För många näringsidkare kan det kännas som en omöjlighet att få rätt mot en konsument. Framförallt när inget skriftligt avtal finns och arbetet har utförts på löpande räkning. Vad har man då för chans? För en månad sedan meddelades vinst i just ett sådant mål för VVS-firman Gärde Rör och Smide, vilken jag företrädde som ombud.

Distansavtalslagen (Lag 2005:59 om distansavtal och avtal utanför affärslokaler) innehåller huvudsakligen bestämmelser om informationskrav och ångerrätt vid distansavtal om konsumentköp och konsumenttjänster. Dagens lagstiftning bygger på ett fullharmoniseringsdirektiv från Europarlamentet och rådet som antogs under hösten 2011.

Vi på Nordbro får ofta frågor som rör köp av tjänst företag emellan. Vad är det egentligen som gäller när en företagare utför eller beställer en tjänst av en annan företagare? Vilka rättigheter och skyldigheter har respektive företag? Vad kan du som företagare kräva från din avtalspart och vad händer om ni inte är överens?

Vi på Nordbro stöter ofta på utmaningar med slutkunder till entreprenörer som inte vill betala för utförda tilläggsarbeten. Det är måhända inte så märkligt då tilläggsarbeten troligtvis är det som föranleder flest entreprenadrättsliga tvister. Vid tilläggsarbeten som är anvisade av beställaren är möjligheterna att få betalt till stor del beroende av vilken typ av entreprenad det rör sig om men framförallt av vilken dokumentation som finns beträffande tilläggsbeställningen.

I entreprenader där en entreprenör (t.ex. en generalentreprenör eller totalentreprenör) anlitat underentreprenörer kan det ibland vara svårt att fullt ut utverka ansvar av den underentreprenör som orsakat fel, skada eller annan olägenhet. Detta låter kanske något märkligt men hänger samman med att det inom entreprenaden förekommer flera olika avtal, vilka i ansvarshänseende ofta varierar. I detta nyhetsbrev uppmärksammas de skillnader i ansvar som ofta råder i småhusentreprenader där konsumenten ingått avtal med en entreprenör, vilken i sin tur anlitat underentreprenörer för visst arbete. Ofta äger konsumenten rätt att utkräva ett mer omfattande ansvar av sin entreprenör än vad denne kan utkräva av sina underentreprenörer.