Är det tillåtet att kopiera en arkitekts ritningar utan lov?

April 14, 2021

Svaret blir, som det ofta blir i juridikens värld, att det beror på. Frågan som först behöver besvaras är om ritningen är tillräckligt originell samt har en individuell särprägel och på så vis uppnår verkshöjd. Både litterära och konstnärliga verk kan uppnå verkshöjd. Varför detta är viktigt, när det kommer till arkitektsritningar, besvaras i det följande.

1.      Vad är skillnaden mellan litterära och konstnärliga verk och varför är det relevant för en arkitekt?  

Skyddet för litterära verk är mer begränsat än för konstnärliga verk. Litterära verk får inte kopieras men de får återges i andra former. Appliceras detta på exemplet med arkitektritningar, innebär det att ritningen inte får kopieras men att det är tillåtet att uppföra en byggnad enligt ritningen. Dock, för att uppföra byggnaden krävs troligen en kopia av ritningen, vilket i sig är otillåtet och utgör upphovsrättsintrång. Med andra ord är kopieringen otillåten men inte själv uppförandet av byggnaden.

Å andra sidan, vad gäller konstnärliga verk, omfattar skyddet gestaltning av verken i alla dess former, både kopiering samt återgivande i andra format. Detta innebär att arkitektritningar varken får kopieras eller återges i form av en byggnad.

Namnet ”litterärt verk” kan vara något förvirrande eftersom det finns litterära verk (i alldaglig mening) som i juridisk mening är konstnärliga verk. Arkitektritningar kan teoretiskt sett vara antingen ett litterärt verk eller ett konstnärligt verk.

Den uppmärksamme kanske tänker på filmskaparen som måste be författaren om lov för att filmatisera dennes bok? En bok borde väl vara ett litterärt verk? Det kan det vara, men många gånger uppnår böcker kravet för konstnärliga verk vilket innebär att ingen får återge verket, oavsett format, utan upphovsmannens tillåtelse. Det krävs därför tillåtelse när en bok ska återges i form av en film.

Men, eftersom det är något ovanligt att arkitektritningar uppnår verkshöjd som ett konstnärligt verk kommer resterande text begränsas till att endast omfatta litterära verk och dess skyddsomfång.

2.      Hur vet jag om min arkitektritning är ett litterärt verk?  

Det korta svaret är att du inte kommer veta förrän en domstol avgör frågan. Detta hindrar dig dock inte från att hävda att dina ritningar är upphovsrättsskyddade om du anser att de är så pass originella att de bör uppnå verkshöjd.

Som sagt, för att uppnå verkshöjd krävs originalitet och en individuell särprägel. Kraven är dock något lägre ställda för litterära verk, jämfört med konstnärliga verk, eftersom utrymmet för konstnärligt skapande anses vara mer begränsat i litterära verk. Därför kan tillräckligt detaljerade och tekniska ritningar uppnå verkshöjd och därmed upphovsrättsskydd.

I NJA 1998 s 563 ansåg högsta domstolen att arkitektritningar var ett litterärt verk eftersom ritningarna inte endast utgjordes av tekniska beskrivningar, utan att de även hade många personliga drag. Domstolen drog då slutsatsen att man fick anta att om någon annan hade fått samma uppdrag, hade ritningarna sett annorlunda ut. I ett annat HD-avgörande var det en viktig faktor att det inte funnits någon förebild för ritningarna och att valmöjligheterna varit många inför framtagandet av ritningarna, varför då utrymmet för självständigt skapande naturligt blivit större.

En bra första fråga en arkitekt kan ställa sig, vilket utläses i HD:s resonemang ovan, är om verket uppfyller dubbelskapandekravet. Med andra ord, skulle någon annan, oberoende av dig, kunnat ha skapat samma verk? Är svaret nej, då kan detta vara en indikation på originalitet och särprägel, och därmed verkshöjd. Dock viktigt att påpeka att bara för att det uppfyller dubbelskapandekravet innebär det inte att verkshöjd automatiskt föreligger.

Sammanfattningsvis är inte alla arkitektritningar skyddade som litterära verk, utan de måste uppnå verkshöjd vilket bedöms från fall till fall.

3.      Vad gör jag om någon använder mina ritningar olovligen eller jag ser att en identisk byggnad uppförs?  

Svaret beror på vilken utgång du önskar. Vill du kräva ersättning för att någon nyttjat och kommer nyttja dina ritningar? Eller vill du att nyttjandet ska upphöra? Båda alternativen är möjliga. Viktigt att veta är att olovligt nyttjande av ett upphovsrättsligt skyddat verk utgör upphovsrättsintrång, vilket är ett brott som kan straffas med böter eller fängelse. Upphovsmannen har också rätt att kräva skälig ersättning för nyttjandet.  

Jurist
Louise Malmberg
LL.M.
Nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress nedan för att få vårt nyhetsbrev.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.