”Attefallstillbyggnad” – en kostsam historia för både plånboken och miljön vid nybyggnation

December 9, 2021

Genom införandet av de så kallade Attefallsreglerna i PBL 2014 har gränserna för vilka byggåtgärder som får vidtas utan bygglov förflyttats till att exempelvis omfatta uppförande av tillbyggnad på högst 15 kvm och uppförande av upp till två takkupor. För åtgärderna krävs endast startbesked (PBL 9 kap 4 b §). Men när är det möjligt att få ett startbesked och vad kan konsekvensen bli av att bygga utan startbesked?

Det är inte ovanligt att själva idén om en Attefallstillbyggnad föds redan vid projekteringen av huvudbyggnaden på en obebyggd fastighet. Eftersom Attefallsreglerna inte reglerar hur lång tid som måste gå från det att huvudbyggnaden uppförts tills Attefallsreglerna får tillämpas, valde många kommuner när lagändringen kom att bevilja startbesked för huvudbyggnad och startbeskedför Attefallstillbyggnad vid samma tidpunkt. Huvudbyggnad och Attefallstillbyggnad kunde då uppföras samtidigt i en och samma byggprocess.

Denna möjlighet fick dock ett abrupt slut när Mark- och miljööverdomstolen i ett rättsfall (MÖD 2019:28) uttalade att ett startbesked för en Attefallsåtgärd inte kan ges på en fastighet där det saknas slutbesked för huvudbyggnaden. I praktiken innebär det att den som vill nyttja reglerna om Attefallstillbyggnad vid nybyggnation först måste ansöka om bygglov och startbesked för huvudbyggnaden, låta uppföra huvudbyggnaden och ansöka om slutbesked för huvudbyggnaden. Först därefter är det möjligt att begära ett startbesked för uppförande av en Attefallstillbyggnad. När startbeskedet har beviljats, vilket kan vara dagen efter eller samma dag som slutbeskedet meddelats avseende huvudbyggnaden, blir första åtgärden att börja riva på den nyuppförda huvudbyggnaden. Även en tillbyggnad måste färdigställas med slutbesked innan en Attefallsåtgärd vidtas på tillbyggnaden, så som exempelvis uppförande av takkupor.

PBL:s portalparagraf slår fast följande: ”Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”. Det kan ifrågasättas om en bygglovsprocess som kräver rivning av någonting alldeles nybyggt utgör ett hållbart sätt att bygga? Domstolen verkar inte ha ställt sig denna fråga, utan har istället fokuserat på begreppet ”tillbyggnad”. Enligt PBL är en tillbyggnad en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Enligt domstolen förutsätter således begreppet tillbyggnad att ett befintligt en- eller tvåbostadshus redan finns på tomten.

Den 18 maj 2021 kom en ny dom från Mark- och miljööverdomstolen (P 5554-20) där domstolen förtydligade och även vidgade den tidigare tolkningen något. Domstolen anser alltjämt att ett slutbesked är en nödvändig förutsättning för att få startbesked för Attefallstillbyggnad, men att det räcker med ett interimistiskt sådant så länge det också beslutas att hela byggnaden får tas i bruk.

För den som vågar sig på att uppföra Attefallstillbyggnad utan slutbesked (och startbesked) är konsekvenserna inte nådiga så länge domstolspraxis står fast. Attefallstillbyggnaden kommer att behöva rivas och huvudbyggnaden färdigställas med slutbesked innan startbesked kan beviljas för Attefallstillbyggnaden. Därtill kan byggherren drabbas av byggsanktionsavgift och vite. I rättsfallet MÖD2019:28 framgår, utöver vad som har redogjorts för ovan, även att avsaknaden av slutbesked inte kan läkas i efterhand. Att slutresultatet blir ”lagligt” spelar således mindre roll om byggherren inte tagit rätt väg för att nå dit. Varken lagstiftaren eller domstolen har dock lyckats förklara, eller ens försökt förklara, varför förfarandet är viktigare än slutprodukten. Särskilt märkligt blir detta vid en jämförelse med annat olovligt byggande. Då ska kommunen i första hand utreda om lov kan ges i efterhand.

Den som vill använda Attefallsreglerna i samband med uppförandet av en huvudbyggnad eller tillbyggnad gör klokt i att rätta sig efter praxis och det finns vissa saker man kan göra för att förenkla processen något.  Exempelvis kan man ofta utföra samtliga mark- och grundarbeten redan vid uppförandet av huvudbyggnaden. En arkitekt eller konstruktör kan också involveras i att möjliggöra en tillbyggnad på ett så effektivt sätt som möjligt ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Att planera för en Attefallsåtgärd innan huvudbyggnaden är klar och godkänd är än så länge tillåtet!

Jurist
Louise Malmberg
LL.M.
Nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress nedan för att få vårt nyhetsbrev.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.