5-årsjubileum för framtidsfullmakten!

November 29, 2022

I år har lagen om framtidsfullmakter fyllt fem år. Som yrkesverksam inom familjerätten känner jag att detta är värt att fira. Det är såklart en relativt ung lagstiftning, men vid det här laget känner nog ändå många till de möjligheter som införandet av lagen har medfört. ”Tvillingen”, 17 kap. föräldrabalken, om anhörigas behörighet att handla i vissa fall, som trädde i kraft samma dag som lagen om framtidsfullmakter, ska såklart också uppmärksammas i denna text.

Vad gäller vid avsaknad av framtidsfullmakt?

Om det är uppenbart att någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter, är en anhörig behörig att för den enskilde vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring. Det betyder att den anhörige kan hjälpa till med att exempelvis betala de löpande räkningarna. Det finns en turordning i 17 kap. föräldrabalken som berättar vem som ska anses vara anhörig. Främst kommer make eller sambo och längst ner i turordningen finns syskonbarn.  

Vilka fördelar har framtidsfullmakten?

Vid avsaknad av framtidsfullmakt är det alltså släktskapet som avgör och inte relationen. För den vars relationer och förtroende för närstående inte motsvarar föräldrabalkens föreskrifter eller för den som saknar ”anhöriga” finns all anledning att ombesörja en framtidsfullmakt. Framtidsfullmakten erbjuder friheten att själv utse valfri person som man känner förtroende för. Det återstår dessutom en hel del angelägenheter som inte går att hantera för den "anhörige" utan en framtidsfullmakt. Som exempel kan nämnas bostadsförsäljning.

Finns det något som inte kan regleras genom framtidsfullmakt?

En fråga som vi på Nordbro har stött på är hur aktieägare ska kunna hantera sitt bolag om eller när de inte själva är förmögna att göra det. En framtidsfullmakt kan förvisso omfatta aktieägandet, men det finns även en bestämmelse i aktiebolagslagen som reglerar aktieägares utställande av fullmakt till någon annan att närvara och utöva fullmaktsgivarens rätt vid bolagsstämman. En sådan fullmakt gäller dock högst ett år från utfärdandet enligt aktiebolagslagen. Det finns ingen domstolspraxis som förklarar hur detta bör lösas. Än så länge är det generellt ont om praxis kring hanteringen av framtidsfullmakter. Däremot har det publicerats intressant litteratur. Per Westman (framtidsfullmakter (2019, version 1, JUNO, Norstedts juridik) s. 121f.) lyfter fram att en fullmakt att vara ombud vid bolagsstämma är en ordinär fullmakt vilken förutsätter att fullmaktsgivaren har tillräcklig rättshandlingsförmåga. Enligt honom uppfyller en framtidsfullmakt därför inte kraven för att även utgöra en ombudsfullmakt vid bolagsstämma, eftersom fullmakten blir aktuell först när tillräcklig rättshandlingsförmåga saknas. Däremot kan det vara möjligt för en framtidsfullmaktshavare att ge någon annan en fullmakt som i sin tur uppfyller kraven i aktiebolagslagen. Till dess att saken prövats av domstol kan det vara klokt att ha i åtanke att det skulle kunna uppkomma situationer där en framtidsfullmakts giltighet så som ombudsfullmakt vid bolagsstämma kan ifrågasättas.

Kontakta gärna mig eller mina kollegor för att diskutera dina individuella förutsättningar. Vi hjälper också gärna till med att upprätta framtidsfullmakter, till fasta priser.

Jurist
Frida Nilsson
Jur. kand.
Visa profil
No items found.
Nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress nedan för att få vårt nyhetsbrev.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.