No items found.

Fackliga stridsåtgärder – när arbetsgivare vägrar kollektivavtal

November 2, 2026

De flesta arbetsgivare har stött på, eller i vart fall hört talas om fackförbund, inom ramen för sitt företagande. Fackförbunden utgör en väsentlig del av den svenska arbetsrätten och har en särskild status och omfattande lagregler som legitimerar deras inflytande.

Facket företräder sina medlemmar

Den mest förekommande situationen då arbetsgivare kommer i kontakt med fackförbunden är i samband med uppsägningar av anställda. Vid uppsägning av en anställd som är fackligt ansluten, oavsett om det rör sig om uppsägning av personliga skäl eller arbetsbrist, är det nämligen krav på att informera eller förhandla med facket innan uppsägningen kan verkställas. Ibland tar även facket direkt kontakt med arbetsgivare och kräver förhandling om olika frågor. I likhet med uppsägningarna gäller det oftast frågor som är direkt kopplade till en anställd eller en grupp av anställda som är fackligt anslutna.

Inga medlemmar innebär inte en frizon

Men det finns också situationer där facket, utan att någon anställd nödvändigtvis är fackligt ansluten, tar direkt kontakt med arbetsgivaren och kräver förhandling om ingående av kollektivavtal. Kollektivavtal är nämligen ett av fackförbundens viktigaste redskap. Detta eftersom kollektivavtalet skapar möjligheter att göra avsteg från den arbetsrättsliga lagstiftningen. Avstegen förhandlas fram mellan fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna och avstegen kan vara till förmån för såväl arbetstagarna som arbetsgivarna. Anledningen till att fackförbunden vill sluta så många kollektivavtal som möjligt är att de vill förflytta makten från de enskilda beslutsfattarna i bolagen till att bli en förhandlingsfråga mellan arbetsmarknadens parter. Ju fler medlemmar och anslutna bolag desto mer makt till fackförbundet.

Fackets förhandlingsrätt

Fackförbunden har en förhandlingsrätt med arbetsgivare för att förhandla om arbetsgivaren ska ingå kollektivavtal eller inte. Arbetsgivare har laglig rätt att vägra att ingå kollektivavtal men de kan inte vägra att förhandla om frågan. Den arbetsgivare som vägrar förhandling begår ett brott mot MBL (Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet), vilket innebär att arbetsgivaren kan bli skadeståndsskyldig.

Stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal

Att arbetsgivare har laglig rätt att efter förhandling välja att inte ingå kollektivavtal betyder inte så mycket i praktiken. För facket har ett ess i rockärmen som kallas ”stridsåtgärder”. En facklig stridsåtgärd kan definieras som alla typer av åtgärder som vidtas för att förmå en arbetsgivare att göra förändringar i villkoren för bolagets anställda som kollektiv. Stridsåtgärder används alltså enbart mot arbetsgivare som vägrar teckna kollektivavtal. Rätten till stridsåtgärder är vidare grundlagsskyddad genom 2:14 Regeringsformen. De vanligaste stridsåtgärderna är strejk, blockad eller bojkott. Något av de kändare exemplen av stridsåtgärder i modern tid torde vara IF Metall och Tesla. IF Metall har använt såväl blockad som strejk för att försöka förmå Tesla att ingå kollektivavtal med IF Metall. Strejken har i dagsläget pågått i över två år och är den längsta strejken i Sverige på 100 år. Enligt uppskattningar uppgår IF Metalls kostnader för strejken till runt 100 miljoner kronor.

När ett fackförbund använder sig av stridsåtgärder finns det också en möjlighet för andra fackförbund att vidta sympatiåtgärder gentemot arbetsgivaren som vägrat kollektivavtal. Vad som startat som en strejk från det fackförbund som vill att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal kan i värsta fall innebära att andra fackförbund genom sympatiåtgärder utlyser förbud för sina medlemmar att utföra tjänster åt Arbetsgivaren. I Teslas fall har exempelvis Fackförbundet ST vidtagit blockad mot utdelning, utlämning och avhämtning av försändelser, brev, paket och pall adresserade till Arbetsgivaren.

Tesla har tidigare stämt Fackförbundet ST med ett yrkande om att Postnord ska utge samtliga försändelser adresserade till Tesla som PostNord har eller kan komma att få i sin besittning. I tingsrättens dom i ärendet förklarade tingsrätten att tingsrätten förhindrad att fatta ett sådant beslut som ett bifall till Teslas talan skulle innebära, eftersom det skulle innebära att tingsrätten utan stöd i lag eller avtal skulle gripa i en pågående lovlig arbetsmarknadskonflikt på ett grundlagsstridigt sätt. Domen överklagades till Svea hovrätt som fastställde tingsrättens dom med liknande resonemang.

Att hantera krav på kollektivavtal

Först och främst är det viktigt att inte förhandlingsvägra utan inställ dig på det fackliga mötet om kollektivavtal. Innan mötet bör du efterfråga en kopia på det aktuella avtalet så att du kan ta ställning till om avtalet kan anses gynna verksamheten eller inte. Tänk också på att det vid tecknande av kollektivavtal kan vara möjligt att förhandla fram en sänkning av vissa befintliga ersättningar och förmåner så länge fackförbundet anser att det totala utfallet blir en förbättring av arbetstagarnas villkor. Det är väldigt svårt att försöka förhandla ner ersättningar som är bättre än vad kollektivavtalet föreskriver när avtalet väl är tecknat. Om du till slut bestämmer dig för att vägra att teckna kollektivavtal och facket varslar om stridsåtgärder rekommenderar jag att du tar kontakt med oss på Nordbro. Det finns formkrav som måste följas för att det ska anses vara tillåtna stridsåtgärder och vi kan hjälpa till att bena ut huruvida dessa regler efterföljts av facket eller inte.

Artikeln publicerades ursprungligen i Bra Affärer nr 2, 2026.

Jurist
Linus Olofsson
LL.M.
Visa profil
No items found.
Nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress nedan för att få vårt nyhetsbrev.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.