Nekat startbesked - vem bär risken när kommunen sätter stopp?

March 16, 2026

Ett entreprenadprojekt är planerat in i minsta detalj. Ritningarna är klara och materialet beställt. Men plötsligt sätter kommunen stopp och nekar startbesked. Projektet stannar av, men kostnaderna har redan uppstått. Vem står egentligen för notan? Är det beställaren som ansvarar för tillstånden, eller entreprenören som lovat en färdig lösning?

Denna artikel belyser hur det kan gå till i entreprenader där kommunen säger nej till startbesked, efter att nödvändig projektering för att kunna ansöka om startbesked har utförts, framförallt med fokus på fall där standardavtal tillämpas.

Att få ett nekat startbesked innebär att en anmälningspliktig åtgärd, exempelvis en hissinstallation eller en tillbyggnad, inte får påbörjas. I svensk rätt regleras ansvaret för detta i huvudsak genom plan- och bygglagen (PBL) och standardavtal som ABT 06. Rättsläget kan tyckas snårigt, men en nyligen meddelad hovrättsdom ger tydlighet kring hur kostnaderna ska fördelas när de tillstånd som krävs för byggnationen inte beviljas.

Huvudregeln är att byggherren bär risken

Utgångspunkten i standardavtalen är att det är byggherren som ansvarar för att nödvändiga tillstånd finns och enligt 10 kap. 5 § PBL är det också byggherren som ska se till att åtgärderna inte påbörjas utan startbesked.

Detta bekräftades nyligen i Svea hovrätts dom i mål T 14213-24. Fallet gällde en bostadsrättsförening som avtalat med en entreprenör om totalentreprenad gällande installation av hissar. Efter att entreprenören hade projekterat och beställt hissarna, nekade kommunen startbesked på grund av brandskydds- och tillgänglighetskrav. Hovrätten slog fast att bostadsrättsföreningen bar risken för det uteblivna startbeskedet. Entreprenören ansågs inte ha begått något avtalsbrott, eftersom hindret låg utanför deras kontroll och ansvaret för tillstånden låg på beställaren.

Hävning utan avtalsbrott

Enligt allmän avtalsrätt är det svårt att häva ett köp om motparten inte begått något fel. Men eftersom parterna i detta fall hade avtalat om ABT 06, kunde entreprenören använda sig av en specifik bestämmelse (kap. 8 § 2 p. 9) som tillåter hävning om entreprenaden måste avbrytas under lång tid på grund av omständigheter utanför parternas kontroll. Detta fick kännbara ekonomiska konsekvenser för beställaren.

Ersättning för utfört arbete och material

Entreprenören hade rätt till betalning för det projekteringsarbete som utförts fram till det nekade startbeskedet. Beställaren blev också skyldig att ersätta entreprenören för de hissar som tillverkats men ännu inte installeras (s.k. anskaffningskostnad), enligt reglerna i ABT 06.

Ingen ersättning för lagerhållning

Däremot fick entreprenören inte ersättning för lagerhållningskostnader. Domstolen tolkade ABT 06 strikt och ansåg att lagerhållning inte var en "anskaffningskostnad" samt att hindret låg utanför beställarens kontroll, vilket gjorde att ingen så kallad hindersersättning utgick.

Undantagen som kan skifta ansvaret

Även om huvudregeln är att beställaren står risken för myndighetsbeslut, kan ansvaret skifta beroende på hur avtalet är utformat. Om entreprenören i kontraktet uttryckligen tar på sig att garantera tillstånd, eller om entreprenören genom vårdslöshet (t.ex. felaktiga ritningar) orsakar avslaget kan utfallet bli ett annat.

Råd till beställare och entreprenörer

Säkerställ vilket regelverk som gäller

Överväg noga inför avtalstecknandet om standardavtal så som ABT 06 och AB 04 är lämpligt i den aktuella entreprenaden. Om avtal om standardavtal inte träffas gäller allmänna lagregler, vilket kan ge ett annat utfall gällande rätten till hävning och ersättning.

Reglera ansvaret tydligt

Ange i kontraktet vem som ansvarar för kontakten med myndigheter och vem som bär den ekonomiska risken vid ett nekat startbesked.

Vänta med beställningar

Om möjligt, avtala om att dyra materialbeställningar (till exempel specialtillverkade hissar) inte ska göras förrän startbeskedet har meddelats.

Agera vid stopp

Om startbesked nekas, låt inte tiden gå. En utdragen process medför kostnader. Vid långvariga stopp kan hävning vara nödvändigt för att minimera skadorna. Tänk också på att begränsa skada, både den egna och motpartens, i den mån det är möjligt.

Vi på Nordbro har stor erfarenhet av entreprenadjuridik och hjälper dig med att navigera rätt bland standardavtal och lagparagrafer. Välkommen att kontakta oss!

Jurist
Anas Awad
LL.M.
Nyhetsbrev

Fyll i din e-postadress nedan för att få vårt nyhetsbrev.

Thank you! Your submission has been received!
Oops! Something went wrong while submitting the form.